Vi nyanserar lite kring det där med bristen på LSS-boende i Sydsvenskan idag. Och pratar lite om konsekvenserna av bristen tillsammans med Emrahus, Psykologen Bo Heljskov Elvén och Förbundet FUB i ett debattinlägg i Sydsvenskan idag.
Här är hela debattinlägget från Sydsvenskan:
Mer än hälften av landets kommuner har enligt Boverket svårt att erbjuda bostäder som är anpassade för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, något kommunerna måste göra enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Även när kommunerna gör sitt bästa för att bygga ikapp bristen på LSS-boende glömmer de ibland bort dem som ska bo och leva där.
Den som har rätt till ett LSS-boende kan få vänta extremt länge, upp till flera år, på en bostad. Om kommunen inte kan erbjuda plats inom en skälig tid så kan den få betala vite — en slags böter för varje dag som den inte kan erbjuda en plats.
Kommunerna försöker därför skynda på. Kontor och lägenheter byggs om till LSS-boenden. Men i hastigheten försvinner ibland fokus från dem som ska bo och leva i LSS-boendena.
Det är byggnadstekniskt svårt att göra om ett kontor så att det anpassas efter personer med speciella behov. Man måste ta hänsyn till många olika saker eftersom de som ska bo på ett och samma LSS-boende ofta har vitt skilda behov.
Visst finns det expertis och forskning när det gäller hur ett hur ett bra LSS-boende ska se ut, men den utnyttjas sällan.
Gång på gång byggs nya boenden med mindre genomtänkta lösningar. Några exempel:
* LSS-boenden byggs med lysrör — trots att många personer med autism kan uppleva lysrörsljuset som ett kraftig blinkande stroboskop.
* LSS-boenden inreds med mönster och skarpa färger— trots att forskning visar att vissa personer med autism antingen kan ”fastna” i mönster eller stressas av starka färger och att naturnära färger borde användas.
* LSS-lägenheter byggs med små trånga hallar — trots att många personer på LSS-boenden kan uppleva stress av trånga utrymmen eller bli stressade av den närhet som uppstår när två personer från personalen ska hjälpa dem på och av med kläderna i en trång hall.
* LSS-boende byggs med ”återvändsgränder” och trånga hörn, något som gör att personer med funktionsvariation kan känna sig trängda och bli frustrerade vilket i sin tur leder till konfliktfyllda situationer.
* LSS-boende byggs med korridorer där de boendes dörrar placeras mitt emot varandra – trots att erfarenhet visar att det kan leda till större isolering, dels på grund av social ångest men också eftersom den boende upplever stress av att inte veta vad han eller hon möts av på andra sidan korridoren när de öppnar dörren.
Stress hos de boende föder frustration. Det är förödande för deras mentala hälsa men kan också leda till konflikter som personalen måste möta och lugna varje dag.
Att arbetsmiljön inte är bra gör att en del väljer att byta jobb. Och omsättning på personal föder mer stress hos de boende. Det blir en ond spiral.
Ett fåtal kommuner och privata vårdbolag har lyssnat på forskare och psykologer när de byggt nya LSS-boenden. De bygger trygga hem där kloka planlösningar leder till minskad stress och där bra hjälpmedel bistår dem som bor på LSS-boendena att orientera sig i vardagen. Deras hem blir ett stöd — inte en hinderbana.
Att snabbare bygga bättre LSS-boenden är fullt möjligt. I september anordnar vi därför en stor upplysningskampanj under parollen Funktionshinderbanan. En av oss, Robin Berkhuizen, cyklar då, som representant för byggbranschen, från Landskrona till Gävle för att vid sina stopp prata med forskare, psykologer, politiker, närstående och boende som tycker, tänker och bestämmer i frågan om hur ett bra LSS-boende ska se ut.
Bo Heljskov Elvén
Thomas Jansson
Robin Berkhuizen
SKRIBENTER
Bo Heljskov Elvén är legitimerad psykolog.
Thomas Jansson är ordförande för FUB, en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.
Robin Berkhuizen är VD för byggföretaget Emrahus.
